Jul(de)bak(l)et

Igar var det dags för lite julbak. Passande, inafran sett, mysigt väder. Det är väl härligt att komma in fran kylan och det luktar nybakat?! Luktade gott gjorde det, smakade gott ocksa, för den delen, men nagon bakskönhetstävling hade jag säkert inte vunnit; det som skulle bli stjärnor blev plättar, vilka jag var tvungen att bända av platen med en osthyvel, som därefter säkert inte mer är duglig som sadan. Men resultatet var gott, faktiskt. Nu i advent lever man ju ända i skenet av levande ljus och ser ju i allafall inte vad man äter :-) Sen skulle det bakas lussekatter! Är det Lucia sa är det! Hade t.o.m. köpt saffran. Billigt o bra, tänkte Tuttan. Bara 1,69 Euros. Sa hon slog pa stort o köpte tva sma dosor och sag framför sitt inre öga knallgula doftande lussekatter. Väl hemma slog hon upp Lussekatter i kokboken. Längst upp stod det : 1 sats vetebröd. Ok, tänkte Tuttan och bläddrade tillbak i boken och gjorde en fin sats vetebröd. När hon sen stod där och stolt betraktade den fina dugen började hon undra hur man skulle fa in saffranet...... - bläddrade fram till Lussekattsidan igen och kollade. Var det inte det jag trodde, tänkte Tuttan, saffranet skulle man stoppa in med degspadet!!!! Dj####ar!!!! Men det gar väl att knada in ocksa? Det gick. Degen var nu lätt gulrandig. Med betoning pa lätt. För i de sma prisvärda saffrandoserna var det inte 1 gramm utan 0,1 gramm! You learn as long as you live. Att ständigt lära sig nagot nytt, lär förresten halla en ung. Förmodligen kommer jag att uppna den eviga ungdomen. Det gäller bara att betrakta sakerna positivt. Mina lättljusgulrandiga lussekatter smakar förresten riktigt bra, och blev ganska snygga. Smakar förträffligt med kall glögg.
Nu till snörapporten: snögubben Emil, även kallad Frosty, var ute halva natten och talade snällt med snökanonerna. Resten av natten tillbringad han vid datorn med att kolla temperatur, vind, vattentryck, luftfuktighet etc. Dagen tillbringade han med att sova. I alla fall större delen. Sedan klockan 1600 är hon ute hos kanonerna i backen igen. Sparkar pa frusna ventiler och tomma ledningar etc. (Att bara tala snällt räcker inte!)Livet som snögubbe är ett hart liv, tänk pa det ni alla när ni är ute i backarna. Fru Holle, Frosty's girlfriend, hon som snöar natursnö, hjälper till hon med, lite grann. Ca 30 cm pa fälten här nere. Helt underbart att rida i :-)))))))))
T.

Kommentarer
Postat av: Limi

Heja Frosty, du är vår (läs turisternas) bästa vän :-)))

2009-12-15 @ 13:33:45
URL: http://limi.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0