tuut

När man ska ut pa skidsemester är det bra med en mobil skidhallare.


När man har knatat uppför ett berg med skidor blir man törstig. Soppan far man pa köpet - antingen man vill eller ej. Oftast även en schnaps. Det graa bakom personen pa bilden är en braskamin (  - el vad det nu kan heta pa svensk fackjargong....) Varmt o sköööönt om ryggen. Att knata upp till Hubertushütte är Emils o mitt nya lördagskvällsnöje. Efter vatten o soppa övergar man till vin o öl, eller glühwein, sa var inte oroliga :-) Sa smaningom oker man ner, utrustad med pannlampa. Lämpligen!!! Lampligen!!!!


 I söndags hade Emil ledigt. Da knatade han uppför ett annat berg. Med barn o hund i släptag. Jag kunde tyvärr inte följa med, för jag hade söndagstjänst i skidskolan. Men jag fixade god mat (att jag gjorde, minsann!!!!) till familjen kom ner fran berget igen.


Här rustas det om för nedförsakning.
Niki knatade uppför samma berg i eftermiddags, efter skolan. Med en kompis. Ända till toppen. Väl uppe ringde han till sin mamma o undrade om hon kunde hämta hämta, om de okte ner pa andra sidan. Till Pfronten. Men "tyvärr" skulle jag just till mitt lille Pepparkorn och fa en massage. För att fa sprutt pa den stela nacken. Sa Niki o Hasi (kompisen, som eg heter Christian) fick ta sig ner där de tog sig upp.

Mycket annat har vi inte för oss. JuNi gar i skolan, gör läxor plus skriver langa och manga specialarbeten pa datorn, sa att jag inte kommer at att skriva i min blogg, Emil sköter om sitt berg o jag är antingen i skidskolan eller ute pa snöskovandringar. När jag inte lagar mat, städar, bakar, tvättar, stryker............
T.