tuut

Visserligen helt ospektakulär, bortsett fran att allting därute är VITT, men pa det hela ganska skön. Emil jobbade idag. Jojomän, lifter gar. Det är fortfarande sommarsäsong, bara att det inte syns. 89 biljetter salda idag. Helt otroligt! Niki och jag (fast nog mest jag) bestämde oss för att göra nagot typiskt snöigt, nu när den ända är här, snön. Det hjälper ju inte att sitta o gnälla över eländet och att dra täcket över huvudet och inte ga ut pa hela dagen, gör en inte heller riktigt nöjd, tror jag. Sa vi letade reda pa kutauppförbergetskidorna, hällde spindlarna ur pjäxorna, svor lite över försvunna vantar, allt medan Pontiac var alldeles utom sig av glädje inför det kommande äventyret i snön. Han skällde o hoppade o sprang i vägen! Vi satt pa oss skidorna strax ovanför grannhuset och tog sikte pa Usseralpe och Neunerköpfle. Det var ganska milt, molnigt och helt lugnt. Stiltje. Som om världen var inpackad i bomull. Folktomt. Skönt. Kommen bit upp började det snöa ganska ordentligt, men det var fortfarande alldeles stilla.

Vi gick inte ända upp till Emil, utan sneddade ner genom skogen till skidpisten, en bit ovanför Usseralpe.  Niki hade pjäxskav, se. Att aka ner var inget större nöje, utan mer en praktisk sak för att komma hem. Snön var djup och tung, men ända hörde man undergrunden skrapa mot de stackars skidorna. Aj!!! Med lite god vilja kunde man ta sig ända fram till köksdörren.

Sen satt det gott med ostmacka och varm choklad :-) Mmmmm....
Klockan sex var de dags för formel 1 framför brasan. Stackars, stackars Baricchello (rättstavat?). Jag tycker att han skulle ha vunnit. Osis :-(
...... och nu är jag riktigt slö och nöjd med min dag (trots att Rubens fick punka)(o lite till) och tänker krypa ner i mina sköna säng. Prick 5 i 7 ska frukosten vara serverad i morgon bitti.
T.