tuut

Igar gjorde jag ett tappert försök att skriva en blogg med laptoppen. Framför TVn. Jag var nämligen tvungen att sitta framför TVn. Mandag! "The Desperate". Omöjligt! Man kunde ju ha missat en vass replik :-) Sedan sist har det bl.a. hänt att lilla u varit i Prag med sin familj, men nu är hemkommen till Djursholm igen. Den drulliga, gulliga flickan har även lyckats drulla bort även sin andra e-mail adress. Skulle nagon, mot alla odds, trots det, vara interesserad att ta kontakt med henne sa lyder den nuvarande adressen [email protected] Undrar hur länge.................. :-)

 I lördags, kort efter att Emil försvunnit upp pa sitt berg, och som sa ofta glömt sin mobil, gav sagda mobil ifran sig en liten trudelutt. Nyfiken som jag är, fragade jag den vad den ville. GOCHZEITSTAG! stod det pa display'n. Va' praktiskt! Da visste jag ju oxo att vi varit gifta i 22 ar, Emil o jag!!! Sa jag skickade upp fonen med liften och ringde och gratulerade Emil för hans tapperhet. (Tapferkeit! Är det originalsvenska, det? Eller uppfann jag det just?) Jag är nog ganska tapper jag med, för den delen.............. Men annars skulle det ju bli langtrakigt :-)
Vi bestämda oss för att fira pa "Schafscheid" ute i Tannheim, klockan fem. Ett litet afterworkparty, igen. I stort sett samma som Alpfahrt, men med far i stället för kor. Och tältet är mindre. Men mysigare! Jättegoda farkorvar, har dom. Ölen var likaledes god, och stämningen blev bättre med varje öl. (Utom den sista, klockan halv tolv. Uj!!!)
Men tills dess hade Emil hunnit med att dansa bade pa bordet och bänkarna. Utan att trilla ner! Och bäst av allt, han dansade för andra gangen i sitt liv! Med MEJ. Och det inte alls illa! Förra gangen vi dansade var när vi gifte oss. Vi dansade inte bara pa bord och bänkar - pa dansgolvet (-gruset) oxo. Plus ett gäng liftkillar, som oxo är kroniska ickedansare. Man skall inte upphöra att förvanas. Helt plötsligt kunde alla dansa och alla tyckte det var kul. Där ser man vad lite alkohol kan göra susen. Det roligaste av allt, var att vi träffade Emils broder Norbert, bland de dansande. Han som inte heller tycker om o dansa. Och änkeman är han oxo! Förmodligen just därför han hade sa kul :-) Med sin nya flamma. Han stralade som en liten sol. Helt underbart! Emil och Norbert pa ett och samma dansgolv - ett historikst ögonblick!!!!!!!!
Pa söndagen var det visserligen lite segt att stiga upp. Emil hade ledigt och vi hade bestämt med Niki att vi skulle göra nagot sportigt. Jag var lite förkyld, sa vi skippade den planerade MTB-turen och knatade upp pa en liten berstopp i stället. F1 pa eftermiddagen rundade av det hela pa ett mycket angenämt sätt. Äppelkakan med vaniljsas gjorde det ännu bättre!!

 Idag har Niki och jag spelat en laaang 18hals bana för första  gangen. Det har Niki önksat sig, innan han rycker in. Det gick riktigt bra. Nästan alla bollarna höll sig pa fairway( bara nan enstaka liten ruff eller groddamm var i vägen) och flög snyggt, även om inte väldigt langt. Men alltid rakt. Nikis pitchträning har hemma pa gräsmattan har gjort sig betald. En pitch bättre än en annan. Mina inskränker sig till att vara hyfsade, fast jag har a andra sidan inte tränat lika flitigt. Pa det hela taget var vi nöjda. Men inte sa nöjda att vi inte vill bli bättre, förstass. F-n den som ger sig!
T.

Igar var det alpfahrt! Med sol, öl, bratwurst, stylade kor och herdar - och buller och bang. En trevlig fest. Kom som du är! Uppsluppen stämning blandad med action. Man träffar alltid massa folk, som man inte alltid annars träffar. Vädret var jättehärligt, som i stort sett hela augusti. Sa far det gärna fortsätta. Jag tror jag kan avsta fran det där med städning och skrivbordsröjning och allt vad det nu var :-) Det har jag redan förträngt!
Nikis kossa Anna-Bell

Lite hästar, men inte vara. De var hemma i somras.

Usseralp:arna

Söt mask, som jag träffade pa vägen

Kopuss.

T.

Igar, det var lördag det, tvättade jag bilen. Och vaxade den. Eller snarare vallade den, kanske. Det är ju snart dags för den första snön och da gäller det att vara rustad. En fin hal bil, som inte salt och smuts biter pa. För andra kanske det är vardagsmat med skönhetsbehandling för bilen. Det är inte av en slump som vi har en gra bil med svarta fälgar.............
Jag kanske kan göra reklam för bilvax


Sen körde Niki oss till Haldensee, med sitt lika skinande nya körkort. Där var det almabtrieb, eller Alpfahrt, som det heter pa Tannheimertalska. Iallafall den dagen kossor och kalvar och hästar och herdar kommer ner fron sina almhütter och sommarbeten. Kossorna ser ju alltid lika fina ut med sina blommor, men herdarnas rus varierar. Det är alltid lika underhallande att se de fulla och glada herdarna ragla omkring. Man kan sitta där o sla vad om vem som välter först, o sa. Om man vill. Men för det mesta blir man sa trött att man gar hem o lägger sig, innan en herde välter. Det är härdade killar. Men roliga är dom  och hade trillat under borden hade det ju inte varit roligt alls :-) För Emils del är huvudattraktionen Bratwurst. Han är en Bratwurstoman. Med riktigt Bratwurstknowhow. Jag nöjer mig med ölen. Det är ju ett livsmedel, det med. I morgon, mandag, är det alpfahrt i Tannheim. Ett riktigt gesellschaftliches highlight. Och vara tva kossor kommer hem!
Iallafall var det hela inte värre än att Emil gick till arbetet i vanlig ordning och jag at en rejäl frukost i vanlig ordning. Fast med ovanligt fint smör, som vi fick av Joakim (kusin till JuNi)
Stärkt av den fina goda frukosten sadlade Niki och jag vara cyklar (MTBs) och fräste uppför ett berg och ner pa andra sidan. Härligt. Sen kändes det riktigt skönt att ligga o lata sig i solen halv eftermiddagen.
Livet kan vara bra härligt.
T

Klockan är lite efter 8, Emil har cyklat till arbetet efter det att vi ätit en god frukost till sammans. Det gör vi alltid. För min del en halv liter grönt te och tre dinkelmackor. Sen släppte jag ut hönsen, gick en runda med Pontiac, plockade kaninmat och släppte ut dem oxo. Det blir ännu en underbart vacker dag. Knallbla himmel, inte ett moln. Niki sover forftarande och jag fördriver tiden med att sitta här och dricka en kopp kaffe, tills det är dags för frukost nummer 2; mer kaffe och mer mackor. MMMMMmmmmmm.
Det har uppstatt ett problem, sedan Julia flyttade norröver. Vad ska vi göra med de sa gott som tomma honungsburkarna? Julia hällde alltid i lite te för att ta vara pa varenda litet uns av god honung. Tyvärr är Julia den enda i familjen som dricker te med honung. Vad ska vi göra nu????? Skicka burkarna till Sverige? Flyga upp med burkarna? Spara dom tills hon kommer hem? Flyga in Julia för burktömning? Ringa till Nalle Puh? Är det inte otroligt, vilka problem som kan uppsta när en länk i kedjan fattas?!?!?! Jag menar, bara diska ur och skölja ner i slasken gar helt enkelt inte. Det vore SYND.
 En sista fraga; far den här bilden en att tvunget vilja prova pa Alpine Walking?

Eller den här?

Eller den där?

 

Jag vill att ALLA läsare röstar! Är även tacksam om nagon vill vara min "critical friend" !

Have a nice day, folks.

T.

Idag var det nästan sommar igen. Iallfall pa eftermiddagen. Höstvädret här i bergen, har nog vissa likhetet med typiskt ökenväder. Pa nätterna är det svinkallt, nästan frost och pa dagarna kan man springa omkring i bara mässingen och ligga och sola för att sen pa kvällen komma dragande med mössan med öronlapparna och tjocka jackan. I alla fall om man vill köra upp till Usseralpe för att ta en afterworkdrink och njuta av de sisat solstralarna, som kl 1800 är försvunna i var del av dalen. Det var visserligen bara Emil som har arbetat idag, men man kan ju inte lata den stackarn ta en drink alldeles själv. Det var meningen att Pontiac skulle stanna hemma hos Niki, som oxtra höll i honom när vi körde iväg. Vi tittade även lite oroligt i backspegeln, men nej, ingen hund som förföljde oss. Det gör han nämligen ibland. Helt plötsligt star han bara där. Det gjorde han idag med! Flasande med skum runt munnen. Han maste ha flugit. Emil hade precis fatt sitt öl och jag mitt vin, när han kom instormande. Och da ska man bli arg och skälla ut honom, eller? Det kan jag inte! Inte med den blicken........ Historien slutade med att jag gick första biten och Emil sista biten, med doggiewoggie. Den som inte gick, fick köra hojen. Det är nämligen bra mycket längre sträcka att köra än att ga, och inte alls bra för en hund att rusa nerför. Vad gör man inte för barnen!?!?
Öknen, ja. Genom en öken skulle jag bra gärna vilja resa. Jag tror att det pa nagot vis maste vara ett underbart landskap. Ett gigantiskt landskap. Det ska jag skriva pa önskelistan!
 Niki och jag och Pontiac promenerade, utrustade med walkingstavar ( nääää - inte hunden!), iväg i morgonkylan mot Gappenfeld. En bit inemot Vilsalpsee gar vagen upp, och när asfalten tog slut sprintade vi uppför branten. Härlig. Där sken solen. Inte en människa. Bara murmerldjur och gemsen. Niki höll bra tempo. Väl uppe drack vi varsin äppelsaft - men vi fick ingen snaps!!! Men det var nog förr tur, för Edenalpes nötsnaps kan nog ingen toppa. Niki konstaterade att han aldrig sett en sa fin och prydlig almhütte. Egentligen den enda och första fina, prydliga och rena almhütte han sett i hela sitt langa liv. Och Niki är en ytterst kräsen ung man. Vi konstaterade till o med att flaggstangen kärleksfullt var malad som en polkagris. Ja, minsann! Men pytt i panna med stekt ägg hade dom visst inte........ Efter stärkningen vandrade vi vidare till blabärsskogen:

 - buskarna knaka, en hund visst det är.... -hör du jag tror att du tycker om bär!

"Mor & Olle" tyckte det va' jättesmarriga bär!

T.

, är dagens bild. Endast tio timmar gammal. Motivet föreställer den första snön. Det vita pa topparna längst bort/upp. Det är malet för var vandring nästa ar, Big Brother. Där bortom ligger den turkisa alpsjön.

Idag har det varit ganska kyligt, som ni väl förstar, gott folk. Utom om man tryckte sig mot husväggen. Da var det sköööönt. Solen sken inte hela dagen, sa det bidde bade bakat och dammsugit och bytt lakan och hängt tvätt och jag vet inte vad. Red iväg och hämtade en burk specialhonung oxo. Att rida var lagom langsamt idag. För cykel skulle det behövts bade mysse o vantar (ingen bysse). Emil jobbar i morgon, sa Niki och jag har bestämt oss för att kuta upp pa Emils berg, bakvägen, s a s, via Gappenfeld, där Big Brother inte ville äta för för den röd/vita flaggan hängde fel ( eller vad det nu var :-) ???). Tvivlar dessvärre pa att deras snaps är lika god som den pa Edenbach. Kerstin! om du läser - dit gar vi nästa gang du kommer. Det är väl en anledning sa god som nagon, att komma? Tyvärr är denna alm insnöad och obebodd pa vintern :-)
Annars inget nytt fran alpfronten. Det kan ju inte hända nagot spännande om man bara är huslig. Kuslig.
T.